CSRD är en av de största förändringarna inom hållbarhetsrapportering som EU någonsin genomfört. Direktivet påverkar företag i hela Europa och ställer helt nya krav på hur verksamheter rapporterar sitt arbete inom miljö, sociala frågor och styrning.

Trots att de flesta små och medelstora företag inte omfattas direkt av lagkraven kommer effekterna av CSRD att märkas tydligt i hela värdekedjan. Kunder, leverantörer och banker kommer att kräva mer strukturerad hållbarhetsdata, vilket gör att även små företag behöver förstå vad CSRD innebär och hur det kan påverka deras verksamhet.

Den här guiden är skriven för företag som vill få en tydlig, pedagogisk och praktiskt användbar överblick över CSRD. Vi går igenom vad direktivet är, varför det införts, vilka som omfattas, vad som måste rapporteras, hur tidslinjen ser ut och vad små företag behöver göra.

Vad betyder CSRD?

CSRD står för Corporate Sustainability Reporting Directive och är EU:s nya lagstiftning för hållbarhetsrapportering. Direktivet ersätter och utvidgar den tidigare lagstiftningen NFRD och skärper kraven på hur företag rapporterar kring miljö, sociala frågor och styrning, det som ofta benämns som ESG.

De viktigaste förändringarna i CSRD är att fler företag omfattas, att rapporteringen måste vara mer detaljerad, att data ska granskas av revisor och att rapporterna ska följa de nya standarderna ESRS. Detta innebär att hållbarhetsrapportering ställs på samma nivå som finansiell rapportering.

Varför inför EU CSRD?

Det finns flera skäl till att CSRD införs, men tre huvudmotiv driver utvecklingen.

För det första vill EU skapa transparens och göra det lättare att jämföra företag. Tidigare rapportering var ofta frivillig eller ojämnt utformad, vilket gjorde det svårt att bedöma företags verkliga hållbarhetsarbete. Med CSRD införs gemensamma standarder som gör rapporterna jämförbara.

För det andra vill EU minska så kallad greenwashing. Många företag har tidigare kunnat kommunicera hållbarhetsarbete utan att behöva underbygga det med data. CSRD kräver detaljerad information som revideras, vilket höjer trovärdigheten.

För det tredje är syftet att styra kapitalmarknaden. Investeringar ska styras mot företag som arbetar hållbart. För att investerare ska kunna fatta välgrundade beslut behövs standardiserad och verifierad hållbarhetsdata.

CSRD handlar alltså om mer än rapporter. Det handlar om att styra Europa mot en mer hållbar ekonomi.

Vilka företag omfattas av CSRD?

CSRD införs stegvis och gäller först de största företagen, men utvidgas successivt till fler kategorier. Här är de huvudsakliga grupperna.

Stora företag omfattas om de uppfyller minst två av följande tre kriterier:

• Minst 250 anställda
• Minst 40 miljoner euro i omsättning
• Minst 20 miljoner euro i balansomslutning

Noterade företag på reglerade marknader omfattas också, även om de är små eller medelstora. EU har dock infört övergångsregler för noterade SME fram till 2028.

Finansiella företag som banker och försäkringsbolag omfattas också.

Moderbolag i koncerner omfattas om koncernen som helhet uppfyller kriterierna, även om de enskilda dotterbolagen är små.

Det viktiga för små och medelstora företag är att förstå att de flesta inte omfattas direkt. Men indirekta krav kommer att påverka dem, vilket vi kommer att gå igenom längre fram.

Tidslinjen för CSRD

CSRD införs successivt från 2024 och framåt, med rapporter som publiceras året efter. Tidslinjen ser ut så här.

• Företag som redan omfattades av NFRD, dvs stora noterade företag, börjar rapportera enligt CSRD för räkenskapsåret 2024.
• Övriga stora företag börjar rapportera för räkenskapsåret 2025.
• Noterade små och medelstora företag (SME) får en övergångsperiod och börjar rapportera 2026, med möjlighet att skjuta upp till 2028.
• Icke-europeiska företag med betydande verksamhet inom EU börjar rapportera 2028.

Den här tidslinjen gör att CSRD snabbt kommer att påverka hela näringslivet, oavsett om ett företag omfattas direkt eller indirekt.

Vad innebär CSRD i praktiken?

CSRD innebär att företag måste rapportera betydligt mer detaljerat än tidigare. Här är de största förändringarna.

Företag måste använda ESRS (European Sustainability Reporting Standards), som är detaljerade EU-standarder.

• Rapporterna måste inkluderas i årsredovisningen, inte som fristående dokument.
• Data måste granskas av revisor, precis som finansiell information.
• Rapporteringen ska följa principen dubbel väsentlighet, vilket innebär att företag både rapporterar hur de påverkar omvärlden och hur omvärlden påverkar företaget.
• Det krävs mer detaljerad klimatdata, inklusive Scope 1, Scope 2 och Scope 3.
• Företag måste rapportera långsiktiga strategier, mål, risker och åtgärder.

Detta innebär att CSRD är omfattande även för stora företag med betydande resurser. Det är därför viktigt för små företag att förstå kraven, men också att veta att de inte förväntas rapportera enligt CSRD.

Vad är ESRS och hur hänger det ihop med CSRD?

ESRS står för European Sustainability Reporting Standards och är de rapporteringsstandarder som alla företag under CSRD måste följa. Det är dessa standarder som definierar exakt vad som ska rapporteras.

ESRS innehåller både sektorsövergripande standarder som gäller alla företag samt sektorsspecifika standarder som införs senare.

Standarderna täcker områden som:

• allmän information
• strategi
• mål
• miljöpåverkan
• social påverkan
• styrning
• risker
• väsentlighetsanalys

Det totala antalet datapunkter kan uppgå till över tusen. Små företag kommer därför sällan att följa ESRS, utan istället använda förenklade standarder som VSME.

Hur påverkas små och medelstora företag av CSRD?

Även om de flesta SME inte omfattas direkt kommer företagen att märka av CSRD i sin affärsmiljö. Effekterna kommer från flera håll.

Stora företag kommer att behöva data från sina leverantörer för att kunna uppfylla sina egna rapporteringskrav. Detta innebär att även små leverantörer kan behöva lämna klimatdata, sociala data och styrningsinformation.

Upphandlingar och avtal kommer att innehålla fler frågor om hållbarhet. Offentlig sektor och större privata aktörer ställer redan idag krav på hållbarhetsdata, och dessa krav ökar.

Banker och finansinstitutioner kommer att ställa frågor om hållbarhet som del av sin kreditbedömning. Företag som kan lämna strukturerad data står ofta starkare inför finansiering.

Kunder och samarbetspartners förväntar sig mer transparens. En välskriven hållbarhetsrapport stärker förtroendet och visar att företaget arbetar långsiktigt och ansvarstagande.

Det betyder att även företag som inte omfattas av CSRD bör skapa någon form av rapportering, och då är VSME ofta den bästa lösningen.

Vad är VSME och varför är det viktigt i relation till CSRD?

VSME är EU:s nya frivilliga standard för hållbarhetsrapportering för små och medelstora företag. Standarden gör det möjligt för små företag att rapportera på ett enkelt och rimligt sätt, utan att behöva hantera den omfattande ESRS-modellen.

För små företag som behöver visa hållbarhetsdata för kunder eller licensgivare är VSME en idealisk lösning. Den är lättare, snabbare och mer anpassad till mindre organisationer.

Med VSME kan företag skapa en rapport som accepteras av större aktörer utan att behöva hantera avancerade krav. Detta gör VSME till en avgörande länk mellan små företag och CSRD-reglerade verksamheter.

Dubbel väsentlighet – en central princip i CSRD

En viktig del av CSRD är principen dubbel väsentlighet. Det innebär att företag ska rapportera både hur verksamheten påverkar miljö och samhälle och hur hållbarhetsrelaterade frågor påverkar företagets ekonomi.

Detta inkluderar risker kopplade till klimatförändringar, reglering, arbetskraft och resursanvändning. Det innebär också att företag ska redovisa sina egna utsläpp, sin värdekedja och hur de planerar att hantera hållbarhetsrelaterade utmaningar.

Denna princip gör rapporteringen mer omfattande, men den ger också en mer realistisk bild av företagets risker och möjligheter.

Vad måste rapporten innehålla?

CSRD kräver att företag rapporterar inom ett stort antal områden. Några av de centrala delarna är:

• företagets affärsmodell och strategi
• väsentlighetsanalys
• mål och åtgärder
• klimatpåverkan och utsläpp
• energiförbrukning
• resurser och cirkularitet
• sociala frågor
• mänskliga rättigheter
• styrning och riktlinjer
• risker och kontroller

För små företag kan listan vara överväldigande, men det är viktigt att komma ihåg att dessa krav inte riktas direkt mot SME.

Hur förbereder man sig som småföretag?

Det viktigaste är att börja enkelt. Små företag behöver inte skapa omfattande rapporter enligt CSRD, men de behöver kunna visa grundläggande hållbarhetsinformation. Detta handlar främst om att ha kontroll på energi, utsläpp, personalfrågor och styrning.

Det är bra att:

• kartlägga vilka kunder som kan komma att kräva hållbarhetsdata
• identifiera vilka delar av verksamheten som påverkar miljö eller samhälle
• börja samla in grundläggande miljö- och social data
• skapa en egen hållbarhetsrapport eller följa VSME
• implementera enkla policys och rutiner för styrning

Med digitala verktyg som Klimatio kan processen förenklas betydligt, eftersom plattformen guidar företaget genom hela processen och bygger rapporten automatiskt.

Sammanfattning

CSRD är EU:s nya direktiv för hållbarhetsrapportering och påverkar företag i hela Europa. Stora företag omfattas direkt, men även mindre företag kommer att påverkas genom ökade krav på hållbarhetsdata från kunder, banker och samarbetspartners. För små företag är det viktigt att förstå vad CSRD innebär, men också att veta att man kan rapportera enklare via exempelvis VSME.

CSRD gör hållbarhetsrapportering mer strukturerad, mer transparent och mer jämförbar. Detta gynnar både företag och samhället. För små företag handlar det främst om att börja skapa ordning och reda i sin egen hållbarhetsdata och att använda verktyg som gör processen enkel.

Klimatio är utvecklat för att vara lösningen för små och medelstora företag som vill skapa hållbarhetsrapporter utan krångliga mallar eller avancerade system. Plattformen kommer att stödja VSME, förenklad rapportering och de grundläggande delar som gör små företag redo för kundkrav och framtida utveckling.