CSRD är en av de största förändringarna inom hållbarhetsrapportering i modern tid. För många små och medelstora företag har frågan länge varit oklar: gäller detta oss, och i så fall när och hur?
Samtidigt ökar kraven från kunder, banker och leverantörer snabbt, vilket gör att även företag som inte är formellt rapporteringspliktiga påverkas direkt. Den här artikeln ger en heltäckande genomgång av vad CSRD innebär för små och medelstora företag, vilka standarder som blir relevanta, samt hur du kan förbereda dig utan att skapa onödig administrativ börda.
CSRD är inte bara ett rapporteringskrav. Det är ett systemskifte i hur företag arbetar med hållbarhet, styrning, riskanalys och värdekedjans påverkan. Små och medelstora företag står inför en dubbel verklighet. Å ena sidan får de förenklade standarder genom EFRAG:s nya VSME. Å andra sidan kommer de ändå att pressas av större företags behov av data, oavsett om de själva är rapporteringspliktiga eller inte. Därför blir förståelsen av CSRD central för alla företag som är del av europeiska värdekedjor.
Varför införs CSRD?
CSRD ersätter det tidigare direktivet NFRD och syftar till att skapa enhetliga och jämförbara hållbarhetsdata inom EU. Den gamla modellen ansågs otydlig och gav ett stort tolkningsutrymme för företag. För att investerare, myndigheter och marknader ska kunna lita på hållbarhetsinformation krävs standardisering, liknande hur finansiell rapportering fungerar. CSRD skapar denna struktur genom ESRS-standarderna som nu blir obligatoriska.
Stora företag måste rapportera enligt ESRS från och med räkenskapsår 2024 eller 2025, beroende på bolagskategori. Det innebär att de redan nu behöver samla in klimatdata, social data och styrningsinformation från sina leverantörer, vilket gör att kraven sipprar ner i hela kedjan. Detta är en av de viktigaste anledningarna till att även företag långt under CSRD-tröskeln påverkas.
Gäller CSRD små och medelstora företag?
CSRD gäller i första hand följande kategorier av företag:
Stora företag som uppfyller två av tre kriterier: mer än 250 anställda, mer än 40 miljoner euro i omsättning eller mer än 20 miljoner euro i balansomslutning.
Börsnoterade små och medelstora företag, med undantag för mikrobolag.
EU-filialer av stora företag utanför EU.
Det betyder att majoriteten av privata små och medelstora företag inte är direkt rapporteringspliktiga under CSRD. Däremot påverkas de indirekt av tre skäl: kunder kräver data för sina egna rapporter, banker använder CSRD-data i kreditprocesser och offentlig sektor kan komma att ställa hållbarhetskrav vid upphandlingar. Dessutom utvecklas en särskild förenklad standard – ESRS for VSME och den frivilliga VSME-standarden – särskilt riktad till mindre bolag.
ESRS VSME och förenklade krav för SMF
EU har identifierat att små företag inte kan hantera samma komplexa rapporteringskrav som stora bolag. Därför har EFRAG tagit fram en ny standard: VSME. Syftet är att ge ett lättillgängligt ramverk som täcker de viktigaste områdena utan att skapa en oproportionerlig administrativ börda. VSME består av tre delar: Basic, en förenklad rapportering av centrala områden, Comprehensive, en utökad rapportering för företag som vill möta fler förfrågningar, och Extented, en nivå för företag som snabbt vill kunna leverera data till stora kunder med CSRD-krav.
Basic-delen är anpassad för företag som vill rapportera sin påverkan i en mycket förenklad struktur. Den innehåller exempelvis basdata om verksamhet, energi, vatten, avfall, utsläpp och policys. Comprehensive-delen bygger vidare med mer detaljerade datapunkter och strukturerade upplysningar. Extended-nivån gör det möjligt att leverera data i linje med CSRD till större kunder, utan att själva vara rapporteringspliktiga enligt direktivet. Sammantaget innebär detta att små bolag nu får ett ramverk som är proportionerligt och realistiskt att följa.
Hur påverkas icke-noterade SMF?
Även om icke-noterade små och medelstora företag inte omfattas av CSRD i laglig mening kommer de ändå att påverkas i praktiken. Många större företag kommer att skicka datainsamlingsförfrågningar till sina leverantörer. Det innebär att även företag med få anställda behöver kunna svara på frågor om sina utsläpp, policys och styrning. Banksektorn använder redan hållbarhetsindikatorer i kreditbedömningar, eftersom CSRD gör att banker själva måste rapportera om sina utlåningsportföljer och deras klimatpåverkan. Detta innebär att ett SMF som inte har ordning på sina hållbarhetsdata kan få svårare att få finansiering.
Dessutom ökar förväntningarna från kunder, samarbetspartners och marknaden i stort. Att kunna visa sin hållbarhetspåverkan och sina mål blir ett konkurrenskrav. Företag som snabbt ställer om till strukturerad datainsamling får ett försprång både kommersiellt och i relationen till stora kunder. Även om VSME är frivillig är det sannolikt att den blir de facto-standard för SMF i Europa.
Tidslinje: När gäller vad för SMF?
Börsnoterade små och medelstora företag omfattas från och med räkenskapsår 2026, men de får möjlighet att skjuta upp rapporteringen till 2028. Det innebär att alla börsnoterade SMF inom EU måste ha en rapporteringsstruktur på plats senast då. För övriga SMF är tidpunkten mer flexibel, eftersom standarden är frivillig. Däremot är det troligt att de flesta företag behöver börja samla in data långt tidigare på grund av sina kunders krav. Bankernas rapporteringskrav enligt EU:s taxonomi och CSRD innebär också att SMF redan nu kommer att mötas av frågor vid låneansökningar eller kreditförlängningar.
Det är därför klokt för alla småföretag att redan nu börja arbeta med VSME-standardens Basic-modul, då den skapar en robust grund som senare kan byggas ut vid behov. Att vänta till 2028 kan innebära att man hamnar på efterkälken i värdekedjan och riskerar både affärer och konkurrenskraft.
Vilken data behöver små företag samla in?
VSME-standarden täcker ett antal centrala datapunkter som företag ska kunna uppge på ett strukturerat sätt. Det inkluderar information om verksamhetens omfattning, energianvändning, avfall och vatten, utsläpp från bränslen och köpt el, resor och andra väsentliga aktiviteter. Den täcker även policyer och arbetssätt relaterade till styrning, riskhantering, sociala frågor, arbetsvillkor och verksamhetens påverkan på samhället.
Små företag ska inte behöva göra omfattande livscykelanalyser eller avancerade klimatmodeller. Däremot ska informationen vara tydlig, spårbar och jämförbar över tid. Det innebär att företaget behöver skapa rutiner, ansvarsfördelning och ett systemstöd som kan samla in data på ett konsekvent sätt. Just här spelar digitala verktyg en avgörande roll, eftersom de automatiserar och standardiserar processen.
CSRD och värdekedjan: varför små företag inte kan ignorera kraven
En av de viktigaste delarna i CSRD är dubbel väsentlighet och krav på rapportering av påverkan i hela värdekedjan. Det innebär att ett stort företag inte kan rapportera korrekt utan att få data från sina leverantörer. Företag i toppen av kedjan kommer därför att skicka detaljerade förfrågningar till alla nivåer under sig. Detta gäller särskilt utsläpp i scope 3, där en stor del av klimatpåverkan ofta finns i leverantörsledet.
Små och medelstora företag som inte kan leverera data i ett strukturerat format riskerar att framstå som osäkra eller icke-transparenta aktörer. I vissa branscher kan detta leda till att man väljs bort till förmån för mer datadrivna leverantörer. Därför är det strategiskt klokt att redan nu börja bygga upp ett datastöd som är kompatibelt med de nya förväntningarna. Det skapar trygghet både för kund och leverantör.
Hur kan små företag förbereda sig?
Det finns fem steg som varje småföretag kan ta redan nu. För det första bör man skapa en grundläggande förståelse för vilka krav som kommer från kunder, banker och marknaden. För det andra bör man göra en enkel nulägesanalys över vilken data som finns idag och vad som saknas. För det tredje bör man identifiera interna roller som ska ansvara för datainsamling och rapportering. För det fjärde bör man välja ett digitalt verktyg eller systemstöd som kan samla in, strukturera och spara data på ett konsekvent sätt. För det femte bör man definiera mål och policys som går att följa upp över tid.
Det viktigaste är att inte göra processen onödigt komplex. Många små företag gör misstaget att försöka kopiera stora företags rapporteringsmodeller. Det leder till ökad administration men inte till bättre rapporter. En strukturerad, förenklad och proportionerlig metod är både mer realistisk och mer användbar.
Hur passar Klimatio in i detta sammanhang?
Klimatio är utvecklat just för att lösa denna typ av databehov. Målet är att ge småföretag ett enkelt, automatiserat och standardiserat sätt att arbeta med hållbarhetsdata som är fullt kompatibelt med EU-standarder.
Verktyget är baserat på VSME-standarden och följer samma struktur som de officiella upplysningskraven. Det innebär att företag slipper gissa vilka datapunkter som är viktiga och istället kan arbeta direkt med det som faktiskt efterfrågas.
Systemet hjälper företag att samla in data, validera den, generera rapporter och skapa en spårbar struktur som utvecklas över tid. Det är skapat för att passa SMF med begränsade resurser men med behov av att möta ökade krav från omvärlden. Genom att kombinera vägledning, automatisering och AI-stöd sänker Klimatio ribban för hållbarhetsarbete och gör det möjligt för alla företag att ligga steget före.
Sammanfattning
CSRD innebär en omfattande förändring för stora företag, men påverkan sprider sig snabbt till små och medelstora företag i hela EU. Även om SMF inte är direkt rapporteringspliktiga är de beroende av att kunna leverera standardiserad och spårbar hållbarhetsdata till sina kunder, banker och samarbetspartners. Med VSME-standarden har EU skapat ett förenklat ramverk som gör det möjligt för små företag att hantera detta på ett realistiskt sätt. Företag som börjar tidigt med att bygga sin grund för datainsamling får en tydlig konkurrensfördel och står bättre rustade inför framtida krav. Klimatio är skapat för att vara just den typen av verktyg som gör jobbet hanterbart, strukturerat och i linje med vad både kunder och EU-regelverk förväntar sig.
